farväl

Jag är nästan aldrig sjuk. Nu är jag dock sjuk som fan. När jag är riktigt sjuk brukar jag bli arg på min kropp och hota den med att begå självmord. Tyvärr funkar det sällan. Antagligen för hjärnan är en del av min kropp och den vet att det är en tomt hot. Fan ta hjärnan.

Åter till min sjukdom.

Mitt onda började i söndags. Först trodde jag att jag bara var extremt väldigt superbakfull. Jag vaknade kanske vid 12. Kände mig bakfull men ändå helt ok bakfull. Så jag gjorde upp storslagna planer att åka 17-buss och äta thai-mat hos einar. Dock blev "bakfyllan" bara värre och värre och värre tills jag bara kunde ligga ner helt utslagen och kippa efter luft som en liten fisk som tagits upp ur vattnet. Jag tror aldrig jag hotat min kropp med så många självmord under en och samma dag innan. Först efter kl 18 hade jag kraft nog att ta mig ur sängen och gå dom 10 metrarna till mitt lokala hemköp och köpa pepsi max. Av nån anledning var jag assugen på frukt så jag köpte även banan, vindruvor, äpple och mandariner som visade sig vara röda.

Till min förskräckelse gjorde det AAASSSOONT i min gom när jag stoppade äpplet i munnen. Mina ögon blev helt tårögda av smärta och jag trodde jag skulle dö på riktigt. Så jag tog ut min ilska på äpplet genom att kasta det i väggen. På detta sätt tänkte jag att dom andra frukterna skulle lära sig en läxa och inte försöka bringa mig smärta även dom. Om dom lärde sig en läxa eller inte vet jag dock inte för smärtan från äpplet gick aldrig bort. Fan vad jag vred och vände på mig och förbannade äpplet. Det hade antagligen blivit ett väldigt roligt videoklipp. Eller "videosnutt" som dom säger på p3. Fan ta dom som säger "videosnutt".

Nåväl. På måndagen gjorde det fortfarande ont som fan och smärtan hade vid det här laget spridit sig till mina öron, min hals, mitt huvud och mina tänder. Eftersom jag har överdrivet förtroende för mitt immunförsvar tänkte jag att det bara var att härda ut. På tisdagen var det dock så illa att jag vid flera tillfällen bankade mitt huvud mot en vägg för att det gav ett skönt avbrott till den konstant bultande smärtan från mina tänder, öron, huvud och hals.

Idag (onsdag) gick jag till akuten och fick reda på att jag har spottkörtelinflammation. Läkaren var väldigt stressad och allt gick väldigt fort så jag fattade aldrig riktigt vad det innebar. Så när jag kom hem googlade jag på "spottkörtelinflammation" och fick upp socialstyrelsens "Klassifikation av dödsorsaker" som femte träff. Omgwtf!

Perfekt lägligt att man ska få en dödssjukdom nu när jag ska till köpenhamn och se huskatten och allt. Misär. Dock har jag ju fått penicillin. När jag fick pillrena frågade jag om det är något jag inte ska göra under tiden. Men det var det inte. Alltså tolkar jag det som allt är ok att göra, vilket är lite värt i allt det ovärda. Så förhoppningsvis blir det köpenhamn på fredag ändå.

OCH:

För att ytterligare späda på misären i mitt liv just nu så fastnade min stortå i morse i det lilla hålet som bildats på mina bästa jeans. Så nu är det ett jättestort hål och jag måste köpa nya bästa-jeans. Kanske ska jag köpa chuck norris-jeans som man kan göra karate med. Dom går säkert inte sönder i första taget.