Fan ta ägg

På sistone har allt runt omkring mig börjat lukta ägg. Detta är högst olustigt då jag hatar ägg på alla sätt och vis. Jag hatar både okokta ägg och hårdkokta. Framförallt löskokta. Bara själva ordet ägg är så fult att man inte vill säga det. Nu precis luktade kranen i badrummet ägg. Andra saker som har luktat ägg den senaste tiden är den nya stekspaden, min ipod, vispen, tv-kontrollen och piltangenterna på min laptop. Fan ta ägg och den äggepidemi som sprider sig runt omkring mig.

Annars har jag varit duktig idag och börjat plugga på tentan. Bla har jag äntligen lärt mig vad en semaphore är. Jag har ofta hört detta ord nämnas i skolan men jag har aldrig orkat ta reda på vad det är. Jag brukade tänka mig en semaphore som en slags blandning av en sjöko och en blåval som levde djupt nere i marianergraven. Vidare brukade jag tänka att den enda som sett detta mystiska kreatur var en forskare med långt vitt skägg och lång näsa. Ungefär som han mästarfarbrorn i den tecknade och mycket edukationella serien "En cellsam historia". Eftersom ingen annan sett semaphoren gjorde alla andra forskare narr av honom och hans "fantasidjur". För att cleara sitt namn simmade då forskaren med det vita skäggen ner för att ta en bild av semaphoren. När han väl kom ner till semaphorens grotta (på ca 10 000 meters djup) blev han så förälskad att han aldrig återvände till ytan. Sen levde han lycklig i alla sina dagar.

Dock har denna bild av en semaphor nu totalt förstörts. För er som inte vet vad en semaphor är rekommenderar jag att inte ta reda på det. Jag lovar att ni är bättre av den vägen.

Min äckligaste frukt...

... är utan tvekan passionsfrukt. Mest för den ser så äcklig ut. Den hade lätt kunnat växa på en främmande planet där allting föds ur slemmiga puppor och alla bara kräks hela tiden. Smaken är helt okej så länge den är i juice men att äta en i verkligheten är bara äckligt. Innehållet påminner konsistens- och utseendemässigt om fiskrom med grus blandat med slem på nyfött barn.

Dom enda som äter den s.k frukten är antagligen tanter med äckliga fingrar (se bilden) som kokar kött och gör julkorv. Dessa tanter har hårda soffor med blommiga mönster och på deras soffbord står det en skål med utgågna marianne som klibbar fast i papperet om man försöker öppna dom. Även har dom speciella såsskålar som innehåller brunsås med flottigt sky och deras överdrag på sängen är gjort i spets och luktar gammalt. Sen har dom heltäckningsmatta och en bibel i bokhyllan. Deras bil är nästan alltid lila eller turkos eller någon annan ful färg som billiga småbilar tenderar att ha. Alltid kör dom på för låg växel och gasar alldeles för mycket när dom släpper kopplingen. Helt enkelt en typisk passionsfruktskonsument.

Jag anser att passionsfrukten bara tar upp onödigt utrymme i vegetationen och borde lämna plats till en ny frukt, som tex xyntrisfrukten.

House wife

När man är sjuk har man väldigt mycket tid över. För att tiden ska gå lite fortare kan man leka hemmafru, vilket jag gjort den sista timmen. När man leker hemmafru behöver man en kokbok. Är man som jag inte särskilt skillad i konsten att laga mat kan man använda hemkunskapsboken. Den är bra för där står saker som "mjölk är en vit vätska" och istället för att skriva "stek på hög värme" står exakt vilken siffra man ska använda.

Tyvärr faller hemkunskapsboken kort när det gäller registret. Jag ville baka bröd och letade som en hora efter det i registret men det fanns ingenstans. Tillslut fick jag gå via "bakning" för att hitta rätt. Antagligen var författaren stenad när han skrev boken. Talande bevis är just det disassociativa registret (hallå att genom ett substantiv som i grunden är ett verb beskriva ett helt annat specifikt substantiv!?) samt de väldigt detaljerade receptbeskrivningarna.

Trots det dåliga registret står hemkunskapsboken ändå ut i särklass när det gäller kokböcker. Med hemkunskapsboken kan även lekmän bemästra avancerade tekniker som "jäsning" och "redning".

Nu blev det här lite som en recension. Recensera saker kan man också göra när man är sjuk för att fördriva tiden. Nu ska jag lägga in mina frallor i ugnen. Som hemlig ingrediens hällde jag i två matskedar soja. Alla som känner mig väl vet att jag älskar soja (fast bara kikoman!) och har det i allt. Bilder på mästerverket kommer senare.

farväl

Jag är nästan aldrig sjuk. Nu är jag dock sjuk som fan. När jag är riktigt sjuk brukar jag bli arg på min kropp och hota den med att begå självmord. Tyvärr funkar det sällan. Antagligen för hjärnan är en del av min kropp och den vet att det är en tomt hot. Fan ta hjärnan.

Åter till min sjukdom.

Mitt onda började i söndags. Först trodde jag att jag bara var extremt väldigt superbakfull. Jag vaknade kanske vid 12. Kände mig bakfull men ändå helt ok bakfull. Så jag gjorde upp storslagna planer att åka 17-buss och äta thai-mat hos einar. Dock blev "bakfyllan" bara värre och värre och värre tills jag bara kunde ligga ner helt utslagen och kippa efter luft som en liten fisk som tagits upp ur vattnet. Jag tror aldrig jag hotat min kropp med så många självmord under en och samma dag innan. Först efter kl 18 hade jag kraft nog att ta mig ur sängen och gå dom 10 metrarna till mitt lokala hemköp och köpa pepsi max. Av nån anledning var jag assugen på frukt så jag köpte även banan, vindruvor, äpple och mandariner som visade sig vara röda.

Till min förskräckelse gjorde det AAASSSOONT i min gom när jag stoppade äpplet i munnen. Mina ögon blev helt tårögda av smärta och jag trodde jag skulle dö på riktigt. Så jag tog ut min ilska på äpplet genom att kasta det i väggen. På detta sätt tänkte jag att dom andra frukterna skulle lära sig en läxa och inte försöka bringa mig smärta även dom. Om dom lärde sig en läxa eller inte vet jag dock inte för smärtan från äpplet gick aldrig bort. Fan vad jag vred och vände på mig och förbannade äpplet. Det hade antagligen blivit ett väldigt roligt videoklipp. Eller "videosnutt" som dom säger på p3. Fan ta dom som säger "videosnutt".

Nåväl. På måndagen gjorde det fortfarande ont som fan och smärtan hade vid det här laget spridit sig till mina öron, min hals, mitt huvud och mina tänder. Eftersom jag har överdrivet förtroende för mitt immunförsvar tänkte jag att det bara var att härda ut. På tisdagen var det dock så illa att jag vid flera tillfällen bankade mitt huvud mot en vägg för att det gav ett skönt avbrott till den konstant bultande smärtan från mina tänder, öron, huvud och hals.

Idag (onsdag) gick jag till akuten och fick reda på att jag har spottkörtelinflammation. Läkaren var väldigt stressad och allt gick väldigt fort så jag fattade aldrig riktigt vad det innebar. Så när jag kom hem googlade jag på "spottkörtelinflammation" och fick upp socialstyrelsens "Klassifikation av dödsorsaker" som femte träff. Omgwtf!

Perfekt lägligt att man ska få en dödssjukdom nu när jag ska till köpenhamn och se huskatten och allt. Misär. Dock har jag ju fått penicillin. När jag fick pillrena frågade jag om det är något jag inte ska göra under tiden. Men det var det inte. Alltså tolkar jag det som allt är ok att göra, vilket är lite värt i allt det ovärda. Så förhoppningsvis blir det köpenhamn på fredag ändå.

OCH:

För att ytterligare späda på misären i mitt liv just nu så fastnade min stortå i morse i det lilla hålet som bildats på mina bästa jeans. Så nu är det ett jättestort hål och jag måste köpa nya bästa-jeans. Kanske ska jag köpa chuck norris-jeans som man kan göra karate med. Dom går säkert inte sönder i första taget.

Ignorance is king

Jag har funderat på en sak hela dagen. Nämligen att det kanske är ovärt att lära sig saker.

Nu kan jag tänka att ni läsare gapar förskräckt, håller handen över munnen och utbrister ett sånt där ljud jag och einar brukade göra i syslöjden (för att låtsas bli fascinerade av avigsidor på tyg och dylikt). Men jag har rätt.

Jag brukar ofta tänka på saker som är coola eller fascinerande. Eftersom jag gillar coola och fascinerande saker borde ju det optimala vara att tänka på saker som har båda de egenskaperna samtidigt. Så därför har jag tänkt hela dagen på vad de grundläggande kriterierna för att något skall vara coolt och fascinerande är.

Det jag kommit fram till (hittils) är att det allra mest fascinerande är sådant man inte vet hur det funkar, tex universum, hjärnan, kor och ålar.

Kriterierna för coolt är lite svåra att definiera. Är något coolt så bara är det coolt. Det är därför coolt är så coolt. Det kan liksom rekursivt definiera sig själv på något sätt. Att kunna definiera sig själv rekursivt är jävligt coolt i sig, så coolt ökar hela tiden exponentiellt i ständigt nya nivåer av coolhet.

För att exemplifiera kan man ta exemplet ålar. Ålar är ett bra exampel på något som är både coolt och fascinerande.

Ålar är sjukt fascinerande egentligen. ALLA ålar föds ju tydligen i Sargassohavet. ALLA. Varför gör dom det liksom? Bara det är jävligt fascinerande. Sen är dom som ormar som lever i vatten (coolt!) och ändrar färg med åldern (coolt!). När dom är små åker dom 500 mil med strömmen till europa och simmar in i någon liten å (fascinerande!). Sen lever dom i sin lilla å i några år och förvandlas som värsta transformern (coolt!) till svartsilvrig och fet (coolt!). Sen simmar dom ett helt år i sträck utan att äta på 3000 meters djup (fascinerande!), tills dom kommer tillbaka till Sargassohavet där dom knullar tills dom dör (coolt!). Det fascinerande är att ingen vet hur dom hittar tillbaka.

Poängen är att nästan allt som är coolt och fascinerande är sånt som man inte vet hur det funkar. Ju mer man vet desto mindre fascinerande blir saker och ting. Jag tror att människan lär sig för mycket saker nuförtiden. Tänk om vi kommer på hur universum fungerar då kan alla lika gärna gå och dö för då finns allt förklarat.

Iofs finns det vissa saker som är så coola att det blir fascinerande pga coolheten. Alltså fascination trots att man vet hur det funkar. Vissa saker är helt enkelt så genomcoola att det inte gör något om man vet hur det funkar. I framtiden så står nog allt hopp till sådana saker.

Tex lava är coolt. Lava är jävligt coolt.

Jag tror det är för man inte vet någonting som det mesta är roligare när man är barn. För man inte har någon koll på nåt. Allting man ser blir ju spännande. Tex en boll eller en pinne. Tänk vad kul det hade varit om man fortfarande blivit fascinerad av en pinne.

Ett hemskt moment 22 med hela mitt resonemang är dock att man som människa alltid vill ta reda på hur saker funkar. Men man kanske borde sluta med det. Så blir saker mer spännande. Det är tex mycket roligare att åka till ett land man inte har nån aning om hur det är i och upptäcka själv hur det är. Så kanske är det det man ska göra. Upptäcka saker själv istället för att lära sig vad andra upptäckt.

Jag vet inte egentligen vad jag menar med allt det här. Nu ska jag gå hem.

Lava är coolt som fan.